Idag börjar sommarlovet för många barn. Ett oskrivet ark för flera veckor framöver. Kanske semester med familjen, långa varma sommarkvällar, bad, saft och bullar och många skratt förhoppningsvis.

MEN, detta gäller inte alla barn. Vi måste inse det. Det finns faktiskt väldigt många barn (fler än du vill veta….) där lov är förknippat med än mer övergrepp, än mer utsatthet och en väldigt otrygg tillvaro. Så är det, även om det är svårt att ta in. Och faktiskt så har vi alla ett ansvar att tänka ett extra varv på att dessa barn finns runt oss alla – även om det grusar våra tankar och visioner om sommarlovslediga barn. Även om när du läser de här raderna tycker att nu blev det ju lite jobbigt och att den där fina jordgubbstårtan nu inte var så god trots allt…..

Det finns barn som när de lägger sig på kvällen inte vet om de just den natten får sova ifred eller om det “där onda och äckliga” måste ske ikväll igen. Det finns barn som inte får vara barn utan som måste skydda sig eller sina syskon för att bara få vara ifred och slippa. Barn som faktiskt ber om att “- snälla, låt mig slippa, bara ikväll…”

Så, om vi alla inser att det sker, är villiga att lära oss mer och tar fram modet att våga se. Ja, då är vi en god bit på väg. Vi får inte blunda för det faktum att barn utsätts varje dag, kväll eller natt och mycket närmare än vi vill tro.

Om vi misstänker – observera lite extra. Visa att juyst du är en vuxen som ställer en extra fråga i stil med – “hur är det? Jag finns här om du behöver” Kanske och högst troligt kommer du behöva säga den meningen många gånger, för barn som utsätts för sexuella övergrepp tappar tron på oss vuxna och tror inte att vi vill se. Fast det vill väl??!

Vill ha stöd i det du misstänker? Då kan du alltid ringa (anonymt om du så vill) till:

Rädda Barnen, BUP Traumaenheten i Stockholm eller till BUP Elefanten i Linköping eller till oss på Barnkraft.

Gör det, och gör det hellre en gång för mycket. För just DU kan vara vägen ut för ett barn. Vägen ur ett rent helvete.